Den som vill protestera mot kapitalistiskt slavarbete i Ryssland, men aldrig skulle kunna tänka sig att göra det i vårt land har ingen trovärdighet.
För den som följt Rysslands långa och svåra kamp för en comeback efter den djupa kris som Sovjetunionens upplösning orsakade är det uppenbart att OS i Sotji betyder en hel del.
Ryssland har realistiska medaljchanser i 11 av 15 sportgrenar
i vinter-OS i Sotji 7-23 februari, säger landets OS-chef
Aleksander Zjukov.
Vid det förra vinter-OS, i Vancouver, hamnade Ryssland
på 11:e plats totalt vilket var en stor besvikelse, eftersom
landet alltid tillhört de fem bästa i vinter-OS.
Zjukov angav inte vilka grenar där Ryssland saknar
chans, men känt är att Ryssland är svagt i alpin
skidåkning, nordisk kombination och rodel . Det har
heller aldrig vunnit någon medalj i curling eller speedskating
på kort bana.
Ryssland kommer att representeras av 223 idrottare
på spelen och har därmed den största truppen av alla.
Finns det då några legitima skäl att "protestera" mot OS i Sotji eller
motarbeta denna sporthändelse som enligt OS skapare de Coubertin ska stå
över politiken?
Jag anser inte det.
"Uppdrag gransknings" reportage visar kapitalistiska missförhållanden. Men
även i Sverige sitter polska arbetare i utfrusna baracker och lever på 30 kr
i timmen. Även här får gästarbetare återvända hem utan lön. Osv.
Ryssland ska naturligtvis sättas under press av ILO och den internationella
fackliga rörelsen att rätta till de grövsta missförhållandena. Det är inget
IOK kan komma till rätta med, även om man önskar att denna korrupta
organisation i framtiden ville välja orter där OS gör minsta möjliga
skada, men det är en annan diskussion.
De grova missförhållandena i den ryska kapitalism, som i synnerhet
Adelsohn Liljeroth partis efterfrågat och hyllat, är knappast skäl att
försöka sabotera ett OS som ska vara en hyllning till mellanfolklig
gemenskap.
Låt mig citera Nationalencyklopedin:
"1980 bojkottade bl.a. USA spelen i Moskva p.g.a. den sovjetiska
interventionen i Afghanistan, och 1984 (Los Angeles) genomförde
Sovjetunionen och flera andra öststater en svarsbojkott. De som drabbades av
dessa aktioner var främst de bojkottande ländernas egna idrottsmän."
När jag ser tillbaka på Carters beslut att uppmana världen att bojkotta OS i
Moskva 1980 på grund av Afghanistan, minns jag att det hade en viss
trovärdighet. Men om jag 1980 vetat det jag vet idag om USA och dess totala
avsaknad av respekt för just Afghanistans nationella oberoende, så vete
katten om jag trott på USA-kampanjen.
Mot Ryssland idag finns inte skuggan av legitima argument. Det är tämligen
uppenbart att politiker i väst spelat upp bl.a. HBTQ-frågan för att försöka
svärta ner Putins ledning. Men det är en låg, otroligt låg kampanj. Den som
vill gå på gayklubb i Sotji kommer inte att ha några problem, och det var
för övrigt inga problem ens under Moskva-OS.
Varför köra det Kalla kriget i sliten repris? Jag säger som Reagan: Tear down that wall,
riv den mentala järnridån som håller fiendskapen mellan grannfolk vid liv.
Stefan Lindgren
1 kommentar:
Visst är det legitimt att protestera mot homofobin i Ryssland (eller på andra ställen) och dessutom elegant när det sker så sofistikerat som med regnbågsfärgade naglar, tillräckligt för att få idrottspamparna att gå i taket.
Men du har en poäng som hänger samman med att Ryssland är på väg att ringas in som en del av slutspelet om energiresurserna, eller åtminstone upplever det så.
Det är något som väldigt sällan diskuteras när frågan om Ryssland kommer upp. Det borde vi ändra på.
Skicka en kommentar