Ubåtspsykosen tycks nu fullständig i en självförstärkande rundgång.
Militären påstår, främst på grundval av ett hemligt bevis, att en
utländsk ubåt - förutom inbjudna Nato-ubåtar - gästat vår skärgård.

Försvarshögskolans experter ropar "Äntligen" - aldrig har bevisen varit
så starka.

Dagens Nyheters ledare argumenterar för att detta utpekande med
nödvändighet måste betyda att ubåten har rysk nationalitet.

Så varför inte säga det? Uppenbarligen finns i försvaret en insikt om
att bevisen inte håller för att konfrontera ryssarna. Bättre då att
hålla tyst, kan man tycka.

Varför inte låta oberoende experter granska försvarets bevisning? Den
offentliga delen väcker omedelbara tvivel.

Fotografiet av ett skummande föremål skulle mycket väl kunna vara något
helt annat. Det svarta föremålet som sticker upp ur vattnet har en
lutning och profil som inte omedelbart leder tankarna till ett
ubåtsperiskop eller ubåtstorn. Snarare till en vattenscooter.

Fotografiet från havsbotten av det påstådda ubåtsspåret kopplas än en
gång till spekulationer om miniubåtar som vi inte vet något om. Ryssland
har försäkrat att man inte hade några miniubåtar i drift vid tidpunkten.

Om Ryssland ändå har sådana farkoster, avsedda att smyga i våra vatten,
varför tillverkar man dem i så fall med en distinkt kölprofil som
riskerar att lämna "fingeravtryck"? Varför inte göra dem flatbottnade
eller åtminstone göra kölprofilen mjukt halvcirkelformad?

Hur har marinen kunnat utesluta den närmast till hands liggande
förklaringen, att någon dragit ett ankare, dragg eller något fiskeredskap över botten.
Någon kan ha startat motorn med föremålet kvar på botten och
dragit upp det efter 60 meter.

Med tanke på den version marinen erbjöd på 80-talet, då man fotograferat
"traktorspår" på Gåsefjärdens botten, finns det alla skäl att betvivla
deras objektivitet.

Endast några få journalister har gjort det självklara, att fråga några
oberoende experter.

- Jag är nästan helt säker på att det som syns på bilden inte har gjorts
av en ubåt, säger Norman Polmar, amerikansk författare och marin-, flyg-
och underrättelseexpert på SVT-Nyheter (webben)

SvD har talat med den ryske militärexperten Pavel Felgenhauer, som är
dokumenterat USA-vänlig. Men man fick antagligen inte det svar man ville
ha:

– Jag är inte övertygad om bevisen, säger Felgenhauer. Ubåtar sätter sig
inte på sjöbotten annat än i en nödsituation. De är inte gjorda för att
ligga på sjöbotten.

Frågan har alltid varit infekterad av politiska ambitioner, dvs. en
önskan om att hitta stöd för krav på ökade försvarsanslag och för en
skärpt hållning till Ryssland, som kan läggas till grund för närmare
samarbete med Nato.

Olof Palme bekände på sin tid för sovjetambassadören Boris Pankin att
han inte var glad att framföra den "protest" mot sovjetiska
gränskränkningar som ubåtskommissionen med Carl Bildt som drivande kraft
tvingade honom till.

Han sa till Pankin att han själv framförde protesten för att ingen på
lägre nivå sedan skulle kunna ge saken en onödig tillspetsning.

Innan opartiska experter har fått syna försvarets hela "bevismaterial"
finns ingen annan hederlig journalistisk hållning än TVIVEL.

Utan tvivel är man inte riktigt klok, som Tage Danielsson sa.

Stefan Lindgren