ISIS massakrerar oliktänkande. De har kunnat bygga upp sina styrkor i basområden i Syrien med västlig och saudiarabisk hjälp. De är en produkt av västs destruktiva Mellnösternpolitik. |
Carl Bildt förklarade i gårdagens Rapport att situationen i Irak är en "följd av världssamfundets tidigare misstag".
Det har han rätt i, men på ett helt annat sätt än han menade.
Han menar att om "världssamfundet" (läs: USA med lydstater) lyckats störta al-Assads regering i syrien så hade ISIS aldrig blivit stora.
Men det är ju det västliga stödet - materiellt, militärt, moraliskt - som pumpat upp den väpnade islamska extremismen i Syrien, vilken nu vällt in över Irak.
Carl Bildt vet att han har en hel del att förklara i sin mellanösternpolitik. Hur kan Sverige och andra väststater så aningslöst stödja de väpnade grupperna i Syrien och nu plötsligt framställa sig som dessa gruppers motståndare i Irak.
Det går inte ihop.
Även om teoretiskt ingen del av stödet till rebellerna i Syrien skulle ha gått till ISIS så anses denna organisation vara välfinansierad från Saudiarabien, USA:s viktigaste allierade i området efter Israel. Den medeltida saudiska regimen har konsekvent skyddats av Washington, eftersom den garanterar USA:s kontroll över oljan.
Dessutom vet vi att ISIS har fått del av stödet från väst, om inte annat genom att utnjhyttja den laglöshet som väst bidragit till att skapa. 11 december i fjol skrev The Telegraph att västmakterna (tillfälligt) inställt sitt "icke-dödliga" militära stöd till rebellerna sedan stora lager av skydds-, kommunikationsutrustning och pansarfordon tagits över av ISIS.
Mycket av den teknik man ser på ISIS pampiga militärparader kommer direkt från de västliga sändningarna till Syriens dödgrävare.
1 juni i fjol beslutade EU att häva det vapenembargo som rått i tre år mot Syrien - naturligtvis inte för att kunna skicka vapen till den lagliga regeringen, utan för att skicka vapen till rebellarméerna.
På sistone har Obama sökt kongressens stöd för ytterligare 500 miljoner dollar i vapenstöd till rebellerna i Syrien, och framställer detta som riktat mot ISIS. USA:s "goda rebeller" skulle alltså föra ett tvåfrontskrig mot dels ISIS, dels Assad-regimen.
Det vet alla är en omöjlighet. ISIS hade inte kunna skaffa sig betydande basområden i Syrien om inte USA och väst stött kriget mot den lagliga regimen. Hade de väststödda rebellerna lagt ner kriget mot den valda presidenten och ingått en nationell enhetsfront mot ISIS hade ISIS idag varit krossat.
USA:s Mellanösternpolitik är, för att tala med Churchill, "en gåta, inlindad i ett mysterium och förpackat inuti en hemlighet". Ett land (Afghanistan) ödeläggs för att "stoppa al Qaida", ett annat land (Libyen) ödeläggs för att föra al Qaida till makten.
Den enda logiken är att USA, eftersom det är för svagt för att styra i Mellanöstern, vill se ett Mellanöstern i kaos.
Samtidigt vill jag, för att balansera kritiken mot Bildt, ge honom en eloge för att han skiljer sig positivt från den dominerande hållningen till Israel, som går ut på att Israel skulle ha folkrätten på sin sida, men kanske, kanske någonstans har gått för långt.
Carl Bildt säger att den enda lösningen är att Israel häver blockaden av Gaza. Utan eftergifter för palestiniernas legitima intressen, utan samtal, kan det aldrig bli någon fred. Det har utrikesministern rätt i. Han kan när han vill.
Stefan Lindgren
1 kommentar:
Du har helt rätt Stefan att USA vill skapa största möjliga kaos i världen. Beslutsfattarna i Washington är inte dumma, inte heller är de dåligt underrättade. Som bekant är de snarare de bäst underrättade i världen. Att de ändå slagit in på den politik de gjort sedan 2001 (eller kanske 1990) kan rationellt bara förklaras med att USA är en nedgående imperialistmakt. Som vi fick lära oss i marxistiska grundkurser på 70-talet är det då som stormakter är som farligast. Därför bör vi rusta upp svenska folkförsvaret, inte alls för att ”ryssen” hotar, utan för att inte NATO ska utnyttja vårt lands militära vakuum. Tänk på Englands och Frankrikes erbjudanden om ”hjälp till Finland” via de svenska gruvorna vintern 1940. . .
Skicka en kommentar