1 augusti upplyste försäkringskassan på den här bloggen om att ensamstående invandrare med tre barn under 18 (med en normaltrea i hyresrätt) kan uppbära 22 249 kr per månad i icke beskattningsbara bidrag från det offentliga. Uppgifterna väckte stort intresse. Nu vill kassan nyansera sitt svar i ett brev som följer här (därefter min kommentar):
Hej igen,
Hej igen,
du har ju tidigare frågat ang. etableringsersättning m.m. och vad som gäller för en ensamstående trebarnsmamma. Jag tänkte passa på att nyansera svaret till dig lite mer. I september månad 2013 fanns det totalt ca 21 000 mottagare av etableringsersättning och det utbetalades ca 152 miljoner kronor i etableringsersättning, etableringstillägg samt bostadsersättning. Eftersom vi inte har statistik på hur många som är ensamstående mammor med tre barn över 11 år tillgängligt (med 100 procentig aktivitetsplan) så kan man ju göra en s.k. känslighetsanalys dvs. om 1% skulle vara ensamstående mammor med 3 barn över 11 år så skulle det röra sig om 210 familjer som exemplet skulle omfatta är det 2% så är det 420 familjer osv.
Är det sedan så att (utrikesfödda) ensamstående med tre barn har det ekonomiskt gott ställt i Sverige relativt sätt andra barnfamiljer?
Om man läser detta svaret på ett regeringsuppdrag så kan man med lätthet se att så inte är fallet.
http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/8154ff8f-72c5-48e4-a3d6-744e3ffc3f54/resultatindikatorer_for_den_ekonomiska_familjepolitiken_2013.pdf?MOD=AJPERES och då kanske dels i slutsatserna som anger att ensamstående med barn är en ekonomiskt utsatt grupp jämfört med andra barnfamiljer men också kanske man ska titta på diagram 4.2 ”Medianen av disponibel inkomst per konsumtionsenhet i barnhushåll med svensk eller utländsk bakgrund. Individer 0-64 år. 2012 års penningvärde” där man kan se att utrikes födda ensamstående med barn är den grupp med lägst disponibel inkomst per person av barnhushållen.
Även bland sammanboende barnhushållen så har de en lägre disponibel inkomst än om föräldrarna var födda i Sverige. Tabell 4.2 är också bra där man kan se utvecklingen i siffror.
Beräkningarna som du tidigare fått av mig är helt korrekta men de berör troligtvis en mindre grupp familjer under en begränsad tid.
Med vänlig hälsning Niklas Löfgren
Är det sedan så att (utrikesfödda) ensamstående med tre barn har det ekonomiskt gott ställt i Sverige relativt sätt andra barnfamiljer?
Om man läser detta svaret på ett regeringsuppdrag så kan man med lätthet se att så inte är fallet.
http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/8154ff8f-72c5-48e4-a3d6-744e3ffc3f54/resultatindikatorer_for_den_ekonomiska_familjepolitiken_2013.pdf?MOD=AJPERES och då kanske dels i slutsatserna som anger att ensamstående med barn är en ekonomiskt utsatt grupp jämfört med andra barnfamiljer men också kanske man ska titta på diagram 4.2 ”Medianen av disponibel inkomst per konsumtionsenhet i barnhushåll med svensk eller utländsk bakgrund. Individer 0-64 år. 2012 års penningvärde” där man kan se att utrikes födda ensamstående med barn är den grupp med lägst disponibel inkomst per person av barnhushållen.
Även bland sammanboende barnhushållen så har de en lägre disponibel inkomst än om föräldrarna var födda i Sverige. Tabell 4.2 är också bra där man kan se utvecklingen i siffror.
Beräkningarna som du tidigare fått av mig är helt korrekta men de berör troligtvis en mindre grupp familjer under en begränsad tid.
Med vänlig hälsning Niklas Löfgren
Till detta vill jag bara göra den kommentaren att "nyanseringen" säkert är korrekt. Det är klart att svenska familjer i genomsnitt har större inkomster än invandrade. Varför kan ändå uppgiften om 22 249 kr per månad i icke beskattningsbara bidrag te sig stötande för en del?
Många hushåll där en eller två personer arbetat länge i Sverige har uppenbarligen lägre hushållsinkomster. Jag fann att ungefär 30 procent av de ensamstående med 2 eller flera barn hade lägre disponibla inkomster.
Dessutom kan det finnas betydande förmåner som inte mäts i pengar men ingår i bilden. När bostadslösa, som i dagsläget får vänta länge på hyresbostäder på många håll (10 år på en hyresrätt i Stockholms fattigaste område Hökarängen, Stockholm), ser att flyktingar erbjuds lägenheter på två dagar (exempel ur Rapport), så tror jag att Sverigedemokraterna kan räkna in en hel del gratisröster.
Sen låter det ofta som om integrationen av 1,5 miljoner utrikesfödda är en något som åstadkoms på en kafferast. Det är en stor och omfattande arbetsuppgift som till största delen läggs oavlönat på arbetskamrater, klasskamrater, grannar etc. De som fattar besluten om Sveriges "generösa" invandringspolitik sitter som regel på tryggt avstånd från de mängder av invandrare som kommer hit utan att kunna ett ord svenska. Sen kan dom mässa i TV om att "ökad disciplin" ska hjälpa upp de fallande PISA-resultaten.
Regeringens doktrin att invandringen är till ekonomisk nytta för landet och inte innebär någon ekonomisk belastning - vare sig i närtid eller på sikt - är helt enkelt en bluff. Arbetsgivarna tjänar, genom att en växande armé av arbetslösa sätter press på lönerna. Men inte gemene man.
LO:s linje att bekämpa skillnaderna på arbetsmarknaden, att invandrad arbetskraft ska ha samma förmåner, är helt korrekt. Den synen måste också vägleda det sociala.
Men regleringen av invandringen måste samtidigt återställas och invandringens omfattning avvägas mot situationen på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. Det är min enkla uppfattning.
Att tro att vi kan hjälpa andra folk genom att ta emot invandrare är en hopplös teori. Massinvandring till Europa minskar förändringstrycket i de länder som överges. Akut nöd avhjälps billigare och effektivare på plats.
Stefan Lindgren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar