vinner. Och det tycks ofta bli de bruntonade.
På Wikipedia har två ärbara antifascistiska förgrundsgestalter,
Georg Branting (bilden) och Vilmos Böhm förvandlats till föraktliga spioner och
underförstått landsförrädare.
Det sker med hänvisning till Svenska akademiens ständige sekreterare.
Om Georg Branting, socialdemokratisk riksdagsledamot 1931-1961 heter det
att på Wikipedia "att han spionerade för Sovjets räkning".
Detta påstående görs med enda stöd av en numera nedlagd
blogg tillhörande Svenska akademiens ständige sekreterare Peter Englund.
(http://www.peterenglund.com/textarkiv/venonasthlm.htm).
Anklagelsen är grotesk. Branting var helt officiellt juridisk rådgivare
åt den sovjetiska legationen i Stockholm. Det låg naturligtvis helt i
linje med hans starkt antifascistiska hållning från Spanienkriget och
framåt. Men det gör honom inte till spion.
Mitt andra exempel är Vilmos Böhm. Vilmos var en gång minister i den ungerska
rådsrepubliken, och verksam antifascist under kriget, men vid
sovjetiseringen av landet efter kriget hoppade han av till Sverige. Han var
farfar till skådespelaren Stefan Böhm och framlidne psykiatern och författaren
Thomas Böhm.
Stefan och Thomas försökte förgäves rentvå farfadern inför domstol , men
fick inget gehör - eftersom Agrell hade uppgifter från amerikanska NSA
som syntes styrka hans spekulation.
Att Vilmos Böhm kanske kallades ORESTES och Georg Branting
SENATORN i de s k Venona-telegrammen, ryska chiffrerade telegram
hem till Moskva, som långt senare knäcktes av NSA - har ansetts
tillräckligt för att bevisa en illegal verksamhet, vilket naturligtvis
är skrattretande.
Under andra världskriget kunde finnas många goda skäl för antifascister
att "lämna informationer" till Sovjet. Att en del källor fick täcknamn
är inte konstigt. Även många kända statsmän och politiker nämndes
under olika alias i dessa telegram. Roosevelt hade täcknamnet CAPITAN
och Churchill kallades BOAR i samma telegram.
Nu har de bruntonade hackarna gått så långt att de påstår att
Vilmos Böhm varit medansvarig för Raoul Wallenbergs död.
Han ska ha tipsat NKVD om att Raoul borde undanröjas.
Detta är naturligtvis ett påstående som det inte finns
minsta stöd för. Med tanke på att Raoul Wallenberg
räddade Vilmos Böhms egen brorson, Stefan Böhm (d.ä.),
som stod på en järnvägsstation, färdig att avsändas till
Auschwitz, är lögnen särskilt perfid. ("Han dök upp framför
mig som fallen från skyn", berättade gamle Stefan på telefon
när jag en gång bad honom berätta.)
Jag har läst samtliga avhemligade ryska handlingar i Wallenbergärendet
och kan intyga att påståendet saknar stöd.
Jag har som ett experiment rättat skrivningarna om Branting och Böhm på Wikipedia. Men vem är jag i Wikipedia-hierarkin?
Vi får se hur många dagar det tar innan någon av de brunskiftande
historieexperterna raderar mina ändringar.
Stefan Lindgren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar