Ibland skäller man i onödan. Jag skällde just på Göteborgs-Posten för att ha alltför lågt i tak för debatten. Det får jag nu ta tillbaka. G-P är en dagstidning med en förhållandevis anständig linje.
Låter folk svara på påhopp. Törs öppna dörren på glänt. Idag tryckte tidningen en kort replik jag skrivit till ledarskribenten Maria Haldesten.
Låter folk svara på påhopp. Törs öppna dörren på glänt. Idag tryckte tidningen en kort replik jag skrivit till ledarskribenten Maria Haldesten.
Jag tror Maria Haldesten (ledarsidan 25/4) är fullkomligt ärlig när hon
förfasar sig över mitt påstående: "Ingen fredsvän kan annat än hylla
Lenins ingripande i världshistoriens gång".
För den allmänna bilden av Lenin har ju sedan ungefär mitten av 1990-talet förvandlats till just en bloddrypande despo.
Att han stoppade ett världskrig är inte minnesvärt, men att han lät avrätta några upproriska bönder (mitt under 14 staters interventionskrig mot Rådsryssland) är det.
Men det handlar inte bara om anti-kommunism från det kalla krigets dagar. Samma förvrängda retorik mot Ryssland fortsätter idag när kommunismen är avskaffad.
Just idag kan man läsa i Ryska posten (www.rysk.info) att enligt opinionsmätningar är 77 procent av ryssarna lyckliga och 1 procent tänker rösta på bloggaren Aleksej Navalnyj som president.
Läser man västmedia får man närmast motsatt bild att 1 procent är lyckliga och 77 procent skulle rösta på Navalnyj.
Stefan Lindgren
5 kommentarer:
Att fastställa skuldbördan för vem som bar ansvaret för att första världskriget började är inte så lätt. Men skulle du vilja gå så långt som att hävda att Lenin i huvudsak ensam bar ansvaret för att kriget tog slut?
Att fasställa vem som bar ansvaret för att första världskriget började är inte så lätt, eller, kanske bättre uttryckt, att fördela skuldbördan är inte helt lätt.
Men skulle du vilja hävda att Lenin i huvudsak ensam bär ansvaret (eller ska ges heder) för att kriget slutade?
Till den första frågan, vem som startade, vill jag rekommendera E D Morels bok som obligatorisk läsning http://archive.org/details/TruthAndTheWar
Till den andra frågan har många historiker i väst jobbat övertid med att obfuskera frågan. Lenin (inte enbart han personligen, utan Rådsrysslands ledning) drog Ryssland ur kriget och bidrog därmed till att utlösa den tyska revolutionen. Det var dessa politiska processer som stoppade kriget. Vad annars?
Stefan Lindgren
I min ungdom läste jag Jolos bok 1914, som gav en detaljerad genomgång av vad som hände. Tsarens beslut att mobilisera hela armén tror jag var en bidragande orsak till att det eskalerade så snabbt.
Kan detta har varit i Stalins bakhuvud när han var förhållandevis passiv i juni 1941?
Förstår inte riktigt din kronologi. Freden i Brest i början av mars 1918 möjliggjorde för tyskarna att transportera över 40 veterandivisioner till västfronten. Kaiserschlacht inleddes 21 mars 1918 och var nära att ge tyskarna segern. Ett genombrott var nära och det sägs att Kaisern redan lagt champagnen på kylning. Den tyska revolutionen kom ju senare.
Jag tycker inte kronologin är oklar. Nov 17 oktoerrevolutionen. Febr 1918 Brest Litovsk.
Tyskland sjuder av missnöje. 28jan-4 febr 500 000 strejar i Berlin.
70 000 desertörer gömmer sig i staden.
Tyskland var slutkört i nov 1917. Ryska revolutionen accelererar alla upplösningstendenser. Kejsaren levde hela tiden i sin egen skenvärld.
21 sept 1918 Ludendorff begär stilleståndsförhandlingar med Ententen.
9 nov Wilhelm II avgår
Uppror och arbetarråd i en rad tyska städer (Novemberrevolutionen). Detta slås dock ned av arméledningen och SPD:s ledning enligt tidigare gjort överenskommelse.
Det finns mycket att läsa om året 1918 hos Tucholsky, Ossietzky eller anarkisten Erich Mühsam som satt i den Bayerska rådsrepublikens ledning (http://www.hintergrund.de/201304052520/feuilleton/literatur/dichter-der-revolution.html).
Stefan Lindgren
Skicka en kommentar