Der Spiegels intervju med Syriens president Bashar al Assad är
anmärkningsvärd på många sätt.
Jag har absolut inget emot "skjutjärnsjournalistik" med hårda frågor i
sak, men den tyska intervjun väcker obehagliga historiska minnen av
tyska attityder till andra folk och stater.
Första frågan: "Herr president, älskar ni ert land?"
Vad är det för fråga? Innebörden är förstås: "Kan ni, som mördar ert folk, verkligen älska
det?"
Spiegel: "För oss tycks det som att ni ignorerar verkligheten. Genom att avgå
besparar ni folket en hel del lidande".
Det är inte ens en fråga, utan en tysk proklamation.
Spiegel: "Som ett resultat av gasattacken mot ert folk, förverkade ni varje rätt
att vara i er position". - En ny icke-fråga.
President Assad: "Jag tror att väst lutar på al-Qaida mer än på mig".
Spiegel: Det är ju absurt!! - En ny "fråga", nu med dubbla utropstecken...
Spiegel: "Orsaken till massutvandringen är att folk flyr er och er regim".
Här brister för första gången Bashar al-Assads tålamod: "Är detta en
fråga eller ett påstående?"
Och så slutfrågan, som tyskarna säkert grunnat länge på och är särskilt
nöjda med:
Spiegel: "Har ni någon gång tänkt på att ert slut kommer att bli
snarlikt president Ceausescus i Rumänien, som sköts av en grupp av sina
egna soldater?"*
Intervjun igenom behåller Bashar al-Assad fattningen och ger tyskarna
svar på tal. Medan tyskarna inte ens klarar att kalla ett statsöverhuvud
vid namn utan konsekvent använder hans tillnamn "Lejonet", är Bashar ytterst
korrekt och intellektuellt skarp..
Bl.a. hinner han påpeka att Tyskland bidrar till spänningen
i Mellanöstern genom att leverera ubåtar till Israel - som kompensation för
"Holocaust" (exklusivt tysk logik).
Han gör också små påpekande som särskilt bör appellera till fantasin i
det krist-demokratiska lägret:
"Den brutalitet vi bevittnar i Syrien är otrolig. Tänk på biskopen vars
huvud terroristerna skar av med en liten kniv".
Om en sådan intervju kan betecknas som en sorts fäktingsmatch, så tvekar
jag inte att säga att Bashar al-Assad framstår som vinnaren. Den låga.
skamlösa tonen hos de tyska intervjuarna väcker historiska minnen.
Stefan Lindgren
* Vilket i och för sig är en felaktig beskrivning. Ceausescu dödades av ett
rebellförband, på order av en kängurudomstol i Bukarest. Hans egna
säkerhetsmän fortsatte att slåss för sin ledare,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar