Enola Gay, bombplanet som släckte Hiroshima 1945 och som står utställt
på Smithsonian i New York.
En av piloterna i bombarmadan, Claude Eatherly, som satt vid spakarna i Straight
Flush, en av sju B-29:or från 393:e bombskvadronen i 509:e sammansatta
gruppen, som utförde Hiroshimauppdraget, blev sedan berömd som den ende
(veterligen) som ångrade sig.
Han dog 1978 i 59 års ålder, alldeles för tidigt.
Eatherly förskräcktes av sitt deltagande i bombningen av Hiroshima och
sökte hopplöst efter ett sätt att förtjäna förlåtelse för att ha varit med
om att släcka så många liv.
Han kontaktade pacifistiska grupper, skrev en bok tillsammans med den
österrikiske krigsmotståndaren Günther Anders (Having destroyed
Hiroshima; på svenska: Samvete förbjudet), skickade delar av sin lön till
Hiroshima, skrev brev och bad om förlåtelse och försökte troligen en
eller två gånger att ta sitt liv.
Han bestämde sig för att misskreditera den populära myten om
krigshjältar genom att begå småbrott som han inte tjänade något på och
bröt sig in på postkontor utan att någonsin ta någonting.
Han dömdes för bedrägeri i New Orleans, Louisiana och satt i fängelse
ett år för brottet. Han var också dömd för inbrott i västra Texas.
Mycket har gjorts för att framställa honom som galen sedan han ångrat
Hiroshima - fast det skulle ligga närmare till hands att kalla det
för ett tillfrisknande. Den schizofrenidiagnos han fick kan ha syftat till att
ge honom bättre veteranförmåner och hjälpa honom i en rånrättegång.
Men de makthavande passade det att kunna avfärda Eatherly som galning
medan Paul Tibbets, som faktiskt släppte Little Boy, kunde vältra sig i ära
och hedersbetygelser tills han dog i 92 års ålder utan att någonsin andats en
ångerfull bokstav.
Den som läser vad Eatherly skrev till Anders möter en intelligent och
eftertänksam människa. Han skrev:
Samtidigt har jag , som varken är en religiös eller politisk fanatiker,
under en tid varit övertygad om att den kris som vi alla är delaktiga är
kräver en grundlig omprövning av hela vårt system av värderingar och
lojaliteter.
... vi närmar oss snabbt en situation där vi är tvungna att ompröva vår
villighet att överlämna ansvaret för våra tankar och våra handlingar
till någon social institution som politiska partier, fackföreningar,
kyrkan eller staten. Ingen av dessa institutioner är tillräckligt
utrustade för att erbjuda ofelbar rådgivning i moraliska frågor och
deras anspråk på att erbjuda en sådan rådgivning måste därför
ifrågasättas.
När nu president Barack Obama har bestämt sig för att straffa Ryssland
för att erbjuda Edward Snowden skydd mot USA:s drakoniska
spionerilagar - och i stället bevärdiga lilla Sverige med ett besök för att
tala om vindkraft - bör alla svenskar som
är motståndare till kärnvapen och tanken på att Sverige
skulle hamna under Nato:s kärnvapenparaply
ta tillfället att protestera mot USA:s kärnvapenpolitik.
Avskaffa kärnvapnen! Nej till Nato!
Stefan Lindgren
4 kommentarer:
I boken "Racing the Enemy" argumenterar Hasegawa övertygande för att det var Sovjetunionens brytande av neutralitetspakten med Japan, och invasionen av Manchuriet, som var den primära orsaken till Japans kapitulation, inte atombomberna.
Stalin fullföljde sitt löfte till FDR från Jalta i februari 1945 (när atombomben fortfarande var osäker).
Min frus far var f ö en av miljontals sovjetiska soldater som sändes från slagfälten i Europa till den nya fronten i Fjärran Östern.
Och USA presidenten Harry S Truman fick efter kriget frågan om hur det var att fatta beslutet att spränga bomberna, då svarade han - visat i SVT: Det var inte jag som beslutade - det var det militärindustriella komplexet".Snacka om att skylla ifrån sej!
Om man läser Truman så menade han något annat. Han menade att bomben var nödvändig för att slå ut Japans militärindustriella komplex, som man (antagligen godtyckligt) placerade i Hiroshima.
http://college.cengage.com/history/ayers_primary_sources/truman_bombinghiroshima_1945.htm
Sen sa Putin nåt intressant här om dan. Han sa ungefär så här. Säga vad man vill om Stalinterrorn, men jag tror inte att Stalin hade varit i stånd att beordra en atombombning av Tyskland.
Kontrafaktiskt resonemang, men intressant. Varför stannade Georgij Zjukov, Ivan Konev och Konstantin Rokossovskij så länge öster om Oder-Wisla? I västlig historieskrivning: för att ge Hitler tid att krossa Warszawaupproret. I östlig historieskrivning - för att samla en så överväldigande kraft att Hitlers slutstrid skulle bli utsiktslös, det skulle spara många människoliv. Fundera på det!
Operation Bagration, Röda Arméns slutliga uppgörelse med Armegrupp Center, är förmodligen en av alla tiders största militära kampanjer, och ledde till att Vitryssland helt befriades från tysk ockupation. Rokkosovskij ledde den första vitryska fronten, som i början av augusti nådde Oder-Wisla. Trupperna var uttröttade och underhållslinjerna utdragna efter mer än en månads intensiva strider och en framryckning på 60-70 mil. Att i det läget fortsätta med en vansklig flodövergång förefaller mig vansinnigt, med stora förluster och tveksam möjlighet till framgång.
Polackerna missläste uppenbarligen situationen och ville själva befria Warzawa. Såvitt jag förstår underrättades ryssarna inte i förväg.
Ibland undrar jag om den nästan totala frånvaron av västlitteratur om Operation Bagration har något med upproret i Warzawa att göra.
Skicka en kommentar